Hur går det för kyrkan i Senegal?

Anna-Lena Särs intervjuar pastor Abdou Thiam om hur Senegals lutherska kyrka ordnat utbildningen av präster.

”Det är viktigt att kyrkan har utbildade ledare”, säger pastor Abdou Thiam, som leder Senegals lutherska kyrkas avdelning för utbildning och teologi. Förutom teologiska studier har han själv avlagt doktorsexamen i kyrkohistoria.

Hur har den teologiska utbildningen ordnats i er kyrka?

Missionärer utbildade kyrkans första pastorer på sereerspråket. Efter den sexåriga utbildningen vigdes tio präster år 1987.

Senare skickades nya studerande till det lutherska teologiska institutet i Meiganga i Kamerun och till det västafrikanska protestantiska universitetet i Benin. Det behövdes ständigt nya präster för att ersätta dem som gick i pension.

När jag ledde vår kyrkas utbildningscentrum i början av 2000-talet oroade jag mig för prästerskapets framtid. En text som jag skrev om ämnet ledde till att kyrkan startade en egen pastorsutbildning. Den första gruppen, bestående av fyra män och två kvinnor, utexaminerades år 2013. Senare övergick man till att kalla det ett teologiskt institut, eftersom det inte var självklart att alla studerande skulle prästvigas.

Hur ser utbildningsprogrammet ut?

Det går ofta flera år mellan kurserna, eftersom ekonomin och personalresurserna är begränsade. Den senaste utbildningen inleddes i mars 2026 och har sex studerande.

De studerande bor på utbildningscentret i Yeumbeul. Lärarna är vanligtvis pastorer som kommer för att undervisa under en eller två veckor åt gången. Många av dem tjänstgör i en församling och kan inte vara borta från sitt arbete under längre perioder.

Utbildningen bygger på läroplanen vid det teologiska institutet i Meiganga. Målet är att studierna i framtiden skulle godkännas som en officiell examen vid institutet så att studerande kunde få ett examensbevis därifrån och möjlighet att fortsätta sina studier. Tyvärr är detta ännu inte möjligt.

Mellan läsåren förväntas de studerande delta i församlingsarbetet i sina hemförsamlingar. Utbildningen innehåller mycket praktik och efter avslutade studier genomför de därtill minst ett års praktik innan de kan vigas till präster.

Hur ser framtiden ut?

Den utbildning som inleddes i år är också en förberedelse inför att Finska Missionssällskapets arbete i Västafrika avslutas år 2028. Det är viktigt att kyrkan har utbildade ledare.

Jag är starkt engagerad i att vår kyrka ska bli allt djupare förankrad i sin egen kontext och fortsätta utveckla sin utbildning. Samtidigt är det inte möjligt att uppnå allt på en gång.

Frågan om kyrkans framtid ligger mig varmt om hjärtat. Jag hoppas att våra pastorer ska få en högklassig teologisk utbildning, men framför allt en stabil teologisk grund. Det är viktigt att en människa först är rotad i den lutherska tron innan hon söker sig vidare till högre studier.

Din hälsning till Finland?

Jag vill tacka finländarna och Finska Missionssällskapet för det stöd som har fortgått i årtionden. Missionssällskapet stöder också den pastorsutbildning som pågår just nu.

Den lutherska kyrkan i Senegal tar i dag ett allt större ansvar för sin egen verksamhet. Även församlingsmedlemmarnas engagemang har blivit starkare. Många arbetar hårt med att bygga kapell, sätta upp stängsel kring församlingarnas markområden och utföra andra uppgifter som tidigare sköttes av kyrkans centralförvaltning.

Den lutherska kyrkan i Senegal

• Finska Missionssällskapets arbete i Senegal inleddes år 1974 och den lutherska kyrkan växte fram ur detta arbete. Kyrkan fick statligt erkännande år 1987.
• Kyrkan har cirka 7 500 medlemmar och 14 församlingar.
• I Senegal är omkring 95 procent av befolkningen muslimer, vilket gör de kristna till en liten minoritet.
• I en by eller en familj kan det finnas både muslimer och kristna. Människorna är därför vana att umgås över religiösa gränser.